Bilresan 70 mil söderut gick överförväntan med långa sovapass och trevliga pauser. Att sova borta gick också bra. En stor bred säng med sköna madrasser i ett svalt rum gjorde susen. Den här lilla bebisen var ömsom jättetrött och superpigg. En tupplur i mammas nya bärdon (en "mei tai") gjorde att även dopceremonin gick väl. Prästen hade förberett ett tal som passade även en högljudd bebis men den här satt för det mesta tyst och lyssnade på sång och musik och tal om Gud och Livet.

Tre intensiva dygn plus en massa folk omkring blev dock lite för mycket och på måndag morgon vaknade flickan med sin första förkylning. Snuva och feber. Uppallad på en kudde med saltvattenspray nära till hands gick det ändå bra att sova, även om det är plågsamt för mamma att höra den lilla kämpa med att andas genom en snorig näsa utan att kunna snyta sig.

Lite rö om nosen

Nu har det gått en vecka och bara lite snuva och några host då och då är kvar. Febern varade bara ett dygn. Rutinerna återgår till det normala. Idag fyller hon 4 månader. Hon fortsätter lära sig saker och hon fortsätter prata allt mer. Två gånger har hon vänt sig från mage till rygg på egen hand. Hon utnyttjar huvudets tyngd, lägger sig på sidan och skjuter ifrån med benen. På rätt underlag och gärna med hjälp av skenans tyngd är det ingen match. Andra gånger är det svårare då halva kroppen inte samarbetar.

Vissa kvällar är hon bestämd avseende sänggåendet. Igår somnade hon vid 20-tiden. Andra kvällar, som ikväll, har hon mindre lust att sova och mer att prata om.

Nu kommer en hel videokavalkad här. Efter några riktigt jobbiga dygn då flickan varit supertrött och inte så glad verkar ett å annat ha ägt rum bland synapserna i hjärnan. Nu har hon utökat sin språkliga repertoar med fler ljud, hon fräser och bubblar med munnen och det högra skrattet ligger precis på lur. Hon kan gripa tag i saker och ibland föra dem till munnen det vtycks hittills ske mer på reflex än medvetet. Och hon börjar lyfta huvudet på magen, alltmer rakt ju mer vi tränar. Idag är hon 3,5 månad gammal.

Språk:

En kväll med mycket att prata om, på gränsen till missnöje, men inte riktigt än.

Motorik:

En glad stund efter ha sovit gott. Griper tag i föremål.

Styrka:

Nackträning. Här är hon lite trött då hon redan jobbat en stund. Hon kan annars hålla huvudet stadigt ca 5 sekunder i nuläget. Här i soffan ser hon vanligtvis en skärm om hon tittar framåt. Det kan vara TVn eller datorn och den är en riktigt uppmärksamhetsslukare.

Inte konsigt att man blir helt slut när man lär sig allt detta på ett par dagar! Apropå skärmar, pappa har fångat ett annat ögonblick på video där flickan surfar på facebook på mammas iPhone. Vi brukar ofta underhålla oss med telefonerna när vi ammar eller söver och rätt som det är har flickan börjat vända på huvudet, ta tag i laddningskabeln eller slå till skärmen. Ajaj. Så förrädiskt med dessa uppmärksamhetsslukare. I den här takten kommer hon att göra egna appar om fem år. ;)

Uppdatering:
Här är den!

Vänster hand, självständigt. Jag tycker mig se rygg-kroken jämt och ständigt nu, även så här uppifrån i halvsittande. Jag har också försökt bära i sjalen, vilket går riktigt bra med skenan, men där åker ena axeln ner och jag känner att hon inte sitter riktigt rakt. Det är som när en vuxen hänger på höften och ena sidan åker ut. Väntar otåligt på kallelsen till sjukgymnast.

Utforskande av diverse material som råkar befinna sig på sidan om, snart kommer de där filtfransarna vara mammas hår:

Idag är det -11. Brr. Det kunde gott stanna över -10 om jag fick bestämma.

Redan några dagar senare verkar det ha hänt en del med handkontrollen. Från slumpmässiga träffar på diverse föremål ser det nu ut så här:

Parallellt med att flickan kämpar med att få ihop sina båda händer och kunna hantera föremål har hon lagt till sig med ett frustrerat läte som ibland går non stop om något inte är helt bra - men inte heller katastrof. "Nnghö" är det närmaste jag kan komma i skrift. Nngö, nghö, nnnggööh och ett och annat drsrs låter det till dess att mamma eller närmaste person kommer på något annat sätt att rikta hennes uppmärksamhet.