Den var den som fick mig att minnas bloggen. Därför att den förflyttade något.

Flickan går i förskoleklass. Vi pratade om en klasskompis som har en sjukdom. Sjukdomen gör att han måste äta medicin i skolan, varje dag. Lärarna har förklarat varför. Ja, att det är för att han har en sjukdom.

Flickan berättade först att han hade en sjukdom.

Sedan frågade hon mig vad det är för sjukdom.

Sedan frågade hon mig varför han har en sjukdom. 

Det är en genetisk sjukdom pojken har, så jag sa:

"Ja, mamman och pappan hade en bit av sjukdomen i sig. Och så kom den ut med bebisen."

Då säger flickan:

"Som att jag hade problem med foten?"

Ja, det var ju sant.

"Har jag en sjukdom, mamma?"

Bara sådär. Mitt på gatan, på cykeln, på väg till förskolan. Där får jag fråga mig själv igen, för inte första gången, är det en sjukdom hon har eller vad ska man kalla det? Jag vill säga att det är en funktionsnedsättning, men det ordet är för svårt. Jag vill säga att det är som en sjukdom, fast det heter inte det, men det är för komplicerat.

"Vad har jag för sjukdom, mamma?"

Jag kommer inte undan.

"Du behövde hjälp med foten. Och sedan.. ja.. det tog längre tid för dig att lära dig prata."

"Kunde jag prata när jag var tre år?"

"Hm, nej, inte riktigt, men nu kan du det."

"Varför kunde jag inte prata när jag var tre år?"

"En del barn lär sig fort, för andra tar det längre tid. För dig tar det lite längre tid. Du behöver träna mer. Du är verkligen bra på att träna, och då lär du dig".

"Ja."

Sådär. Sedan hade hon tappat intresset.

Äntligen har vi fått vår verandra, vilket betyder att vi kan vara ute och hänga utanför dörren när det är fint väder. Äntligen har också parken öppnat i stan (när sommaren redan är slut, precis som under kulturhuvudstadsåret...) vilket innebär att vi kan fika där när det är fint väder och flickan kan krypa runt på gräset, rulla och ramla utan att slå sig, busa med främmande människor och dricka vatten utan att det gör något om det skvätter överallt.

Inomhus klättrar hon gärna upp i tvättmaskinstrumman och är snart på väg upp i trappen.
 

Ja, hon är ingen baby längre, lilltjejen. Mamma har börjat jobba så det blir inte så mycket skrivet. Men 1 år har hon hunnit fylla, med tårtkalas och några paket. Krypa kan hon nu göra i racerfart och hon kämpar nu med att försöka ställa sig upp och sätta sig ner på ett säkert sätt. I veckan är det 1-årskontroll på BVC och på ortopeden.

Flickan började träna sig att flytta sig framåt under semestern. Hon flyttade händerna framåt och kämpade för att få bakdelen med sig. I början drog hon sig mest framåt, med knäna brett isär. Vid besök hos farmor och farfar ville hon att vi skulle lägga en visp lagom långt bort och så hasade hon sig fram för att ta den. Med tiden har hon lärt sig dra ihop knäna mer och lyfta dem. Än så länge rör hon sig ganska långsamt och protesterar om sträckan är för lång.

Här om dagen köpte vi en rulle. Att krypa genom om man vågar.

Så gick det med den sommarvärmen.. Ingen dag över 20 grader sedan senast. Myggen har däremot anlänt och flickan är inte överdrivet förtjust i nät. Vi försöker hålla oss till blåsiga eller soliga vägar. Går ibland längre promenader där fika och flera pauser är nödvändiga. Vi matar fåglar med limpa och flickan tar samtidigt bitar av brödskivan och stoppar i egen mun. Flickan har lärt sig:

Var hennes öra sitter.
Hur hon ska ta upp en boll med båda händerna och släppa iväg den.
Ömsesidighet som att rulla boll till någon eller göra ett läte "varannan gång" med någon.
Hur hon ska göra pussljud med munnen.
Att stå med stöd (av annan person).

Ännu ingen ansats till krypande.

Flickan förstår allt fler ord. Oftast märks detta på hennes svar, dvs armviftningarna och dylikt som tyder på att hon blir ivrig när hon hör ordet, eller att hon tittar åt ett visst håll eller gör en viss min som hör ihop med ordet/företeelsen. För minnets skull kommer här en listen lista på ord hon tycks förstå nu vid 9,5 månaders ålder.

Mat

Fika

Yoghurt

Kex

Plommon

Välling

Mjölk

Mammas bröst

Vatten?

Titta

Bada

Klappa

Sjunga

Sova

Åka vagnen

Ute

Ligga på ryggen

Står

Komma

Gå på toa

Kissa/bajsa

Tvätta händerna

Borsta tänderna (eller så uppfattas det som samma sak som tvätta händerna)

Dockan?

Kissekatten

Fågel

Träden

Blåser

Tvättmaskinen

Dammsugaren

Och säkert fler. Även om inte förståelsen är konkret och tydligt avgränsad så finns i alla fall uppenbara associationer till ordet som möjliggör en grundläggande kommunikation. Nu rekommenderas på en del håll att upphöra med eventuella hitte på-ord eller trams-prat när det är möjligt att benämna korrekt.

Ibland kommer en sådan dag där det liksom har klickat något under natten eller dagarna innan och så funkar något extra bra. Det tycks ha skett med matplocket nu. Det går bättre än någonsin. Här en portion spaghetti som mumsas med lugn och fokus.

Tallriken blir helt tom...

..även om mycket hamnar på andra platser än i magen.
 

Flickan behärskar nu konsten att slå på något med något annat och även att skaka något mer kontrollerat. Därmed går det nu att skapa rytm och musik och dans tillsammans.

Utöver detta kommunicerar hon bl a med sina höga falsettskrik, ivriga armviftningar och ett nytt "va-va-va-va".

Hon är också ytterst förtjust i att se filmklipp på sig själv. Det är svårt att förstå hur det funkar kognitivt som är så nytt i historien. Märkbart är i alla fall att hon blir sugen på att göra det hon ser sig själv göra på filmen. Och om hon ser att jag filmar lägger hon undan det hon gör och vill titta. Redan nu.