Så har pappan blivit doktor. Vi andra har tillbringat dagarna med att åka till och från arbetsplatser, prova lånade sjalar, köpa egna sjalar på den lokala blocket-marknaden, navigera till butikernas mest undansorterade klädhyllor genom labyrinter av gnisslande hissar för att hitta en neutral, kortärmad babytröja, och utföra vanliga hemmafruliga vardagssysslor med moderna tekniska inslag som bland annat fick konsekvensen att tvätten blev inlåst i tvättstugan. Den tämligen sjaskiga och småskaliga tvättstugan vaktas nämligen numera av ett rigoröst låssystem som kräver att man bokat tid för att över huvid taget kunna öppna dörrlåset. En annan hade inte tajmat klockan i lägenheten med klockan på låset och kom två minuter för sent till dörren. Tvättstugan trimuferade och mamman fick snällt vänta sex timmar till nästa obokade tvättpass för att hämta tvätten. Ilska över tingens ordning meningslös.

Passus om sjalar: Fördelen med just trikåsjalen är att den stretchar och därför går att knyta på sig innan bebisen kommer på plats, den formar sig själv efter bebisens kropp och behöver inte knytas om när bebisen tas ur. Nackdelen är att den ger efter med tyngre barn. Den ska fungera bra redan med nyfödda barn eftersom den ger stöd åt huvudet men jag tycker huvud-grejen fortfarande är svår att få till. Det ska alltid finnas minst två fingerbreddar mellan barnets haka och bröst och jag tycker att flickan böjer huvudet framåt i denna sjal vilket får hakan att sjunka ner. Hur jag ska få henne att lägga ansiktet åt sidan och luta huvudet bakåt på ett bekvämt sätt förstår jag inte.

Lånad röd Looma trikåsjal, används med framgång vid matlagning

Blocketköpt grå Tricot-Slen trikåsjal underlättar tvätt (    )och lunchintag

En annan aktivitet vi flitigt ägnat oss åt här i hyreslägenheten är att stöka ner. Här ligger sjalar, kläder, presenter, chokladkakor, hudkrämstuber och annat huller om buller. Provisoriska skötbäddar och lekfiltar på golvet. Amningstillbehör och använda tvättlappar på diverse avställningsytor. Sådant är småbarnslivet gott folk. Stökigt. Allt annat är tecken på ett redigerat och homestylat, alternativt neurotiskt, hemliv. 

Flickan har även deltagit på sin första fest. Mötet med de ovana miljöerna kräver en del flexibilitet och väcker en del fascination och förundran. Offentliga toaletter ekar med sin sterila inredning. Det hårda golvet, den stora spegeln och det kalla ljuset blir en ganska rolig privat lekpaus där man kan bland annat öva rösten och få höra den återgiven i kubik. Blöjbyten kräver normalt inte en toalett, det går utmärkt att byta blöja lite vart som helst, men eftersom den här bebisen är van att få gå på pottan så besöker vi just toaletter oftare än andra bebisar. Mycket människor kan också vara spännande och samtidigt mycket uttröttande. Närmare 40 personer som applåderar låter som att plötsligt sköljas över av ett hällregn utan att bli blöt. Diskreta amningsljud blir i en föreläsningslokal hörbara i andra änden av rummet. En främling som pratar med mamma i korridoren orsakar ett helt förändrat tonläge som tycks påminna om lek (varför pratar du annars så högt och skrattar?). Att sedan somna i en offentlig miljö kan vara lätt eller jättesvårt. I slutänden är den här tjejen mer svårsövd än sin storebror.

Finklädd och redo för fest

Passus om blöjor: Vi tog med engångsblöjor hit för att det skulle förenkla (en korrekt behovsbedömning, särskilt då tvättstugan nu kvalificerat sig som fiende). Engångsblöjor är dock inte så enkelt som vi kanske trodde innan vi började med tyg. Dels tar de plats i packningen och bygger snabbt upp ett sopberg, sedan har de andra filuriga saker för sig. Vi köpte Natys ekologiska engångsblöjor som inte innehåller någon plast. De beter sig ibland så här:

Mm, de lossar snibben som håller fast blöjan. Det gör att kiss rinner ut på kläderna vid oväntade tillfällen. Nu hade jag med mig en en rulle sårtejp som jag fått på hälsocentralen då jag haft stygn borttagna nyligen och den använde jag för att tejpa "sömmen" utifall att snibben skulle få för sig att lossa. En fråga i tygblöjegruppen visade att detta inte är ovanligt men svårt att reklamera. En blöja som inte håller ihop förlorar sin funktion så vi tänker försöka ändå.

I helgen som var vågade vi oss iväg på vår första sjalträff. Två mammor med sina bebisar och vi, på café. Jag åt en "kulturpuff" (nån slags bulle med grädde och sylt) och provade en långsjal. Det kräver en del övning och knix men det var ändå inte så komplicerat som jag trodde det skulle vara. Bekvämt var det också när den väl satt på. Inte så svårt att amma i heller. Flickan somnade som vanligt typ omedelbart där inne efter att hon ätit där. Den röda sjalen är 4,5 meter lång vilket är storlek 6 har jag fått lära mig. Det är något grövre och anses därför svårare att hantera/svårare att dra åt ordentligt. Otroligt fin var den! En sådan kostar nog en del, så det blir att börja prova med en enklare variant.

Pappa fotar. Mamma gapar.

 
   Den röda sjalen    

Det är ju så mycket mysigare att vara nära. Ibland helst hela tiden. Dock kan det bli lite tungt att bära hela tiden, särskilt i början behöver nog kroppen vänja sig. Det finns diverse alternativ att tillgå för detta. Så här funkar det med selen:

Insatsen kan tas ut för att lägga ner det sovande barnet utan att ta ut henne. Där är hon varm och go även när hon sover.

Brorsan får hålla en stund så att mamma kan borsta tänderna.

Åh nej! sa brorsan när morsan kom med bebisen, men det gick bra. Annars är han ivrig att hjälpa till med de stora grejerna. Köra vagnen, bära bilstolen, köra varuvagnen på Ica etc.

Och så finns ju pappa förstås. Pappa har smugit lite i bloggen än så länge så han behöver få vara med här:

Brorsan behövde nya träningskläder så det bar iväg till Intersport där det inte fanns några. Bara för vuxna och superdyra märkeskläder. Vi åkte till stan i stället där det var smakfestival, fullt med matstånd och inga parkeringar. Efter en smygparkering på hemlig plats fick vi gå en bit. Jag hade vågat mig på att ta flickan i selen i stället för i vagnen vilket gick riktigt bra ända tills jag kom på att blöjorna låg hemma och upptäckte att apoteken inte säljer några ungeför samtidigt som flickan kom på att hon ville ha mat. Som tur är finns det gott om andra mammor på stan och några av dem kommer in i amningsrummet med sina skötväskor rutinmässigt packade.

Varm och trygg på Stadium

Bärsjalen i all ära men det var lite krånligt, lite trångt och lite för ont i ryggen i nuläget så när en granne erbjöd oss att prova deras Ergobaby bärsele tackade jag ja. En titt i FB-gruppen om bärsjalar och ergonomiskt bärande talade om att BabyBjörns bärselar är totalt diskvalificerade av den som vet något om bärande av barn. Barnets lår måste ha stöd, som överläkaren på ortopeden påpekade. I BabyBjörns selar hänger benen från höften, menas det. Det gör de inte i denna i alla fall.

Ergobaby Carrier med infant insert

Lite bökig att ta på och av, man måste ha god rörlighet i axlarna för att nå remmarna baktill. Jag kom faktiskt inte ur selen efter första provturen men hade som tur var storebror som kunde hjälpa till att knäppa upp. Flickan satt bra och gipset låg ok. Dr Erik har också godkänt ställningen.

  Bebisprat

Här får flickan också plats att röra huvudet bakåt vilket hon uppskattar. Hon tycker inte om att ligga med ansiktet mot min kropp i den upprätta ställningen. Då protesterar hon och stångas. Här blev hon nyfiken. Och trött.

1 minut                         2 minuter                      3 minuter

Min fd granne brukade prata en del om en internetsajt som heter Sjalbarn. Jag brukade tycka den lät rätt läskig, med präktiga mammor som predikade Det Rätta Föräldraskapet och fördömde det Felaktiga Föräldraskapet. Att använda en sjal att bära mitt barn framstod lika fjärran då som att använda tygblöjor (eller sy barnkläder?). Nu har det ena liksom givit det andra. Således: För 250 kr fick jag köpa en begagnad ringsjal, hur fin som helst. Med en del coachning av en sjalmamma (som vare sig var präktig eller fördömande) blev det till slut såhär:

Benet är gipsat i en sådan vinkel att det här fungerar. Flickan tyckte det var lite konstigt först, hon sitter ju liksom fast, men lite spjärn med nacken och en rap senare somnade hon där på axeln.