Vi har haft bra dagar efter julhelgen, nu när hela familjen kan vara tillsammans och hjälpas åt. Flickan har upptäckt att det går att hålla skenan rakt upp i luften och pilla på skorna. Jag har sytt en vadderad rulle med pillband som numera sitter runt skenan med kardborreband. Det gör den också lite mjukare när den kommer farande med full fart.

Vi har börjat med små smakprov av sötpotatis i bröstmjölk som ligger i små bitar i en frysen. Rivet äpple, mjukt bröd i vatten, banan, broccoli och gröt har också smakats. Hittills verkar sötpotatisen vara favoriten. Flickan känner igen situationen när hon blir placerad i babysittern och den lilla vita skålen kommer fram. Hon gapar och ber om mera (viftar och gör ett ivrigt ljud). Vill hon inte ha vänder hon bort huvudet. Hon tittar också storögt på oss när vi äter, följer gaffel och sked till våra munnar med blicken. Vatten är lite underligt men också ganska gott.

Sömnen och otåligheten är fortfarande oregelbunden. Brorsan är guld värd när han tjoar och bär och placerar lillasyster på en kudde i soffan och gör stora ögon och andra konstiga miner. Ibland råkar han skrämma henne, ibland råkar jag skrämma henne, med nya plötsliga ljud eller ansiktsuttryck, men hon lär sig snabbt vad det är och den darrande läppen blir ovanligare igen.