Det är ingen tvekan om att det händer mer när skenan kommer av. Flickan kunde redan första eller andra dagen vända sig själv från mage till rygg utan skenan. Hon försöker med den på, men fastnar ibland på knät och kommer inte runt. Hon lutar sig gärna framåt i sittande efter leksaker men orkar inte sitta så utan tippar framåt. Vi har bytt till sittdel på vagnen så hon kan titta mer och leka med saker i knät. Bad har blivit en helt ny upplevelse då hon nu plaska i vattnet så att det stänker överallt.

Något har också hänt i kontakten med leksakerrna. Flickan fnittrar förtjust om någon av nallarna pratar med henne eller pussar hennes hände. Häromdagen träffade hon av en slump en docka för första gången. Tycke uppstod och det blev läge att plocka fram den docka hon fått i doppresent.

Igår träffade flickan en annan tjej (E) som är 10 månader äldre och som kommer att bli en ny granne. E hämtade bilar ur en korg och gav dem till flickan en efter en, väntade tålmodigt till dess hon lyckades ta emot den med händerna och plockade upp bilen om den tappades. Så umgicks de till dess alla bilar i korgen var slut. Kanske en kompis?

Vi fick träffa en ny doktor den här gången eftersom dr Erik var ledig, vilkte kändes sådär. Det är svårt att lita på någon som inte varit med från början. Vi fick i alla fall ordination att trappa ut skenan dagtid över sex veckor till nästa uppföljning. Varje gång vi är där frågar jag om fotens böjning ut från kroppen åt lilltåns riktning, vad det nu heter på anatomiska. Varje gång får jag höra att det kommer räta till sig. Jag litar dock inte riktigt på detta eftersom skenan och skon böjer foten åt det hållet. Så hur ska den kunna räta till sig? Vad jag kan se är det en konsekvens av att skorna sitter för nära varandra, dvs skenan är för smalt inställd. Enligt manualen (t ex här) för metoden ska avståndet mellan hälarnas insidor motsvara yttermåttet på axlarna.

"The length of the foot abduction bar is such that the distance from the inside of one shoe-heel to the other shoe-heel equals the width of the child’s shoulders (measured at the lateral side of both deltoid muscles)."

Så ser det inte ut. På den gamla skenan satt fästena i hälen, men nu sitter de mitt under foten vilket gör att fötterna kommer närmare varandra. Det här har jag försökt förklara men med begränsad framgång. Det är inte helt lätt att bli tagen på allvar. Nästa gång blir det dr Erik som kommer att få svara ordenligt på detta. Jag förstår om anhöriga ofta kommer med många argument som är felaktiga pga sin oro, men jag har ännu inte fått en svar på varför det ser ut på det här viset som stämmer med litteraturen, så jag tänker inte ge mig.

Omprovning på OTC

Vi fick större skor denna gång, två storlekar på peva-foten och en storlek på den andra. Ändå ingen breddning av skenan. Pappan fick åka in nästa dag och upprepa argumenten för teknikern som gick med på att bredda någon cm. Axlarna är dock fortfarnade tydligt bredare än hälarnas avstånd från varandra. Och foten lutad utåt. Även den friska foten böjer sig något på liknande sätt.

  Före justering

Efter justering

Böjningen